Jag har registrerat att jag helst skriver under en föränderlig era, Då sommarn lämnar plats för höstens löv att vistas på lägre nivå. och då mitt inre vrider sig i en impuls från ett till något annat. Jag har noterat att mitt tålamod tjänar på det då och då. Jag har lågkonjunktur under stillasittande perioder. Då händer det att jag tappar tron på min inneboende gestalt, och det kliar på insidan av mitt skinnbelagda etui Då känslor förändras till en börda av rörlig halt. När något ovant händer förändras mina känslors bana Det är då jag väcker ett nergrävt motstånd, som ligger till grund för den förändring som gör ont Det är det jag jämt grävt gravar åt för att förtränga. Jag citerar någons steg och ett blinkande öga Pausar och relaterar till min egen person försöker vara mig själv i torra och motsatta väder Misslyckas ibland då blindheten hälsar på Jag kastar tillhörigheter överallt Dissekerar tankar för att nå roten som beskriver ett val Det är då jag känner, fast ingenting egentligen känns Det är då jag delegerar ut mina olika skal Mitt register borde jag skriva om ibland, Men jag är nöjd med de dagar som format min roll. Det finns olika delar i mig, en för var dag, Jag ser tiden därframme och när jag tittar omformas den med koll.